Välkommen Doris!

Alla som har haft hund vet att man en dag måste skiljas från den, det tänker man inte på när valpen är liten och söt. Avskedet sker förhoppningsvis efter ett långt och roligt liv tillsammans.
Att behöva lämna bort en kär familjemedlem på grund av allergi är något man inte ens vill tänka på.
Via bekantas bekanta fick jag tips om att Doris behövde en ny familj på grund av allergi. Vår familj har varit ofrivilligt hundlös i ett och ett halvt år. Med Doris i familjen känns allt som vanligt igen, det känns som om hon alltid har varit här. Det är en ära att få ta hand om en hund som Doris, hon är två år, snäll och glad. Svansen går som en propeller. Hon har bott på landet och är van att vara i stall och bland hästar. Hon har redan acklimatiserat sig här hos oss. Favoritplatsen är ihopkurad i mitt knä i soffan!

I natt sov hon snällt i sin korg i sovrummet ända till morgontimmarna, då smög hon bort till tvillingarnas rum och kröp upp i deras säng (till barnens förtjusning)

Den vita högen med bruna prickar är Doris. Bättre bilder på Doris kommer när hon har vaknat upp från myset i mitt knä, man blir tydligen väldigt väldigt trött av att flytta!
Se hennes stamtavla på skk sök på Laika